Blodspår

Någonstans ute i Billdal, fredagkväll 30/1 kl.23.17...
Promenad till bussen.
En kissignödig Sandra.

En förstående Amanda.

"Sandra, där är ett skjul. Kissa bakom det"

"Okej okej. Jag springer i förväg och kissar bakom det."

Tankar;

Nöden kallar Sandra.

Gör det bara!

Färdigt.

Röster hörs. De är redan ikapp och förbi.

Varför gå tillbaka den vägen jag kom, när jag bara kan springa över vad som, i totalt beckmörker, upplevs som "den lilla gräsplätten" mitt framför mig?

1,2,3 marsch framåt...

AJ!

Oh nej, taggbuskar. Det är bara att lida igenom. (vad exakt tänkte jag då?)

Skutt skutt. AJ!

Jag ser asfalten. Ett sista skutt och jag är där.

Tar satts. Skutt. AJ!

Vilket totalt jävla misslyckande!

Reser mig upp, men hjälp av Amanda. Tittar snabbt ner på mig själv för att se vad resultatet blev av detta idiotrycket.

Konstaterar;

Rejält sönderrivna stay-ups.

En hel del blod.

Bultade lätt skrapade händer.

GOD DAMN!

Dags att rusa till bussen.

Väl på bussen blir jag fint ompysslad av Amanda.

De som tidigare under kvällen varit ett par glänsande fina stay-ups (numera a bloody tråd mess) avlägsnas från mina ben.

En vattendunke fixas och en näsduk.

Amanda baddar försiktigt, lyckas stoppa blodflödet.

Resten av natten spenderas barbent inne på Nef. Inget kan stoppa mig.

All in all, (trots allt) en mycket lyckad kväll som innehöll de mesta man kan tänka sig, med flera kära återseende. Det ena bättre än det andra...

(Denise och Jessica, nästa gång är det ni som gör mig avundsjuk! Jag räknar med det för fullt!)

"jag måste bara fråga

får jag komma lite nära"

Hey Little Brother

Idag har min kära lillebror fyllt 19 år. Vilket han själv bara ser som starten på nedräkningen till nåt större. Kepp it up, bara 364 dagar kvar nu bro!

Som syskon har man bra och dåliga stunder. Det finns ingen i världen man kan driva till mer vansinne och samtidigt faktiskt njuta lite av det ibland. (Möjligtvis sina föräldrar, men dom räknas inte). För så är det ju... man är bara ute efter att jävlas. Eller ja, så var det ju i alla fall. Nu har vi mognat.

Visst har vi fortfarande våra diskussioner, men jag kan faktiskt inte komma ihåg sist vi bråkade, på riktigt... har de gått så lång tid?
Nånting jag däremot aldrig kommer glömma är när ett av våra bråk slutade i ett jag fick en fet käftsmäll av mig själv. Ja, det är sant... jag nitade mig själv. De hela resulterade i en hel del blod och en riktigt nice fläskläpp. Jag minns inte vad vi bråkade om, men det fick mig iaf att rusa argt upp på mitt rum...med lillebror tätt efter. Snabbt slängde jag igen dörren och lutade beskyddande all min vikt emot den. Här skulle han minsann inte få komma in. Men lillebror skulle inte ge sig. Han hade bestämmt sig. Han skulle in i rummet. Han tog satts och hoppade in i dörren. Poooff!! Dörren smälls upp. Min knytnäve gav sig av i full fart mot sin endhållplats, min mun.... aj!
Vad jag kan minnas hoppade lillebror aldrig mer in i nårga dörrar. I alla fall inte när jag stod bakom dom.

Dagens stora present var en guitarr. Lyckliga lillebror! Hans nya lilla ögonsten. Hoppas du får många roliga stunder med den och att du kanske spelar och sjunger en sång för mig någon dag. Om du inte vill sjunga så vet du att jag ställer upp... know that you can always count on me, for sure.

Till dig min lillebror...

"When we were growing up i said a lot of things that i didn't mean. Itried to make you tough but instead i left you crying and lonely with the heart that's beating inside of you, it's too good to be true. You're more beautiful than anything i've seen.
Hey little brother i was cruel and mean to you but hey little brother i need to say i love you. I just want you to know that. When we were little i did a lot of things that i regret now. I was your hero. I always found a way to hurt you somehow but the man you've grown up and you have become since you were young (i'm blown away) you're more beautiful than anything i've seen.
And the tables have turned now. I'm wishing i could be like you. Hey little brother i just want you to know i'm so proud. I'm so proud of you."

The prettiest girls in Oslo

16-18 januari. En helg som spenderades att återuppleva de goa tiderna i Oslo.

Min vän Børge gav min en bra anledning till att packa väskan och sticka upp till norgeland över en helg, då de nämligen var dags att fira hans sista kväll i "tyveårene" innan han lämnar oss 20+, och tar klivet in i 30+.

18.45 på fredag kväll kliver jag av bussen i vad som hade börjat bli ett snötäckt Oslo. Jag tittar ner på mina fötter och konstaterar att det nog var ett jäkligt dumt val att dra på mig ett par vita converse och packa ner de varma stövlarna i väskan. Vad tänkte jag då? De var ju redan kallt nog i Göteborg med de där dojorna. Sannolikheten att jag skulle frysa mindre i Oslo var ju minimal. Tur var iaf att jag hade mössa, halsduk och vantar och inte speciellt långt att gå ifrån T-banan.

Summering av fredag kväll;

• Konstatera att fel skoval hade gjorts


• Släpa en tung dragväska i snö (ett tips om man inte orkar skotta)


• Spendera de första pengarna på bröd och skagenröra på Rema


• Öppna en cider


• Dricka cidern och äta brödet med skagenröra på


• Snacka massa strunt med Mirre


• Dricka lite mer cider medans sminket kommer på plats


• Bli lite lätt berusad på cider


• Bli fotograferad framför Mirres Paristavla


• Dricka en öl inne på Mabou, men få njutningen förstörd av några småpojkar


• Få kvällens första "nyp" i kön in till Cirkus


• Bli glatt överraskad då det denna kväll var gratis inträde för tjejer


• Se på hur Mirre får en stalker redan i kön till garderoben


• Dricka en äpplecider medans spaningen ut över dansgolvet är i full rulle


• Konstatera att de inte är så mycket att spana efter


• Dans sugen, så försöker få Miranda att svepa i sig sitt vin fortare så vi kan börja "skaka rumpa"


• Släpper loss på dansgolvet


• 1,2,3 till nyp...


• Nån rycker tag i min arm och biter mig!


• Mera dans och mera nyp...vad är det med killar egentligen?


• Gör något åt den saken vi för längesedan konstaterat; stället suger. Vi går hem!


• Tog en mysig promenad hem i snön och kom fram till att de iaf spelade bra musik.

Summering av Lördag;

• Vakna vid 12 lite lagom seg


• Svarar yrvaken i Mirres mobil när Børge ringer


• Glömmer säga grattis till Børge på hans 30 års dag, utan låter mest bara trött och lite gnällig.


• Blir liggandes i sängen i några timmar då jag och Mirre har roliga diskussioner om gårkvällen.


• Makar mig upp


• Äter lite


• Tar en välförtjänt underbar dusch


• Inser att de börjar bli snålt om tid då jag och Mirre måste hitta en present till Børge och vi har bara en halvtimma på oss tills affärerna stänger


• Ger oss ut ner på gatan för presentjakt


• Köper en bok, nyckelring och en Abba skiva och beger oss hem igen


• Äter lite mat


• Börjar göra mig iordning inför kvällen


• Plattar håret och känner mig taggad inför kvällen


• Förfest med 3 svenska tjejer från Filles jobb


• Dricker en cider och 2 glas vitt vin


• Tar T-banan ner till Karl Johan och styr våra frusna fötter mot Stravinsky där "bursdags festen" ska hålla hus


• Får syn på Børge på utsidan och springer lite lätt emot han och ger honom en stor kram


• Gör entré på Stravinsky


• Konstaterar snabbt att vi inte känner några


• Tomas kommer och kramas och säger hej (ok, ett bekant ansikte iaf)


• Inhandla varsin Smirnoff ice för specialpris, 42 nok


• Får syn på Fredrik och utbyter en kram och några meningar (yes, uppe i 2 nu)


• Dans till dålig musik


• Lyckas tappa bort alla bekanta ansikten


• Återfinner några, Mirre och Fille på övervåningen, med ett nytt tredje bekant ansikte; Ivan


• Får en kram av Ivan och ett "oj du har fått längre hår"


• Inhandlar en till smirnoff ice till, som tar slut alldeles för fort... antar att jag var törstig


• Tar roliga kort


• Dansar till dålig musik


• Tar några till kort


• Konstaterar att de är en lyckad kväll


• Muckar lite med Ivan, hihi


• Mer dans till ännu sämre musik (som om de ens var möjligt)


• Lamporna tänds, dags att gå hem


• Hör Børge roppa "narjspeil" på Podium


• Tänker yippie


• Inser att de kommer vara omöjligt att få tag på en taxi vid den här tiden


• Får höra att jag har fel hårfärg för att överhuvudtaget locka till mig en taxi vid den tiden... OK!


• Ger upp efter en alldeles för lång promenad längs Karl Johan som totalt har tagit död på party humöret.


• Jag, Mirre och Fille tackar för oss, säger hejdå och styr våra nu bortdonade fötter hem till Majorstuen.


• Nattamat och nattprat innan de är dags att sova...

På söndagen blev det promenad i snön och god pizza på Peppe's innan det var dags för mig att gå på Saga för en veckas jobb.

Tack Miranda, Børge, tjejerna och alla andra inblandade för en helt underbar helg! Kommer snart igen.

I dare you Henke!

Inte Youtube, men detta duger tycker jag.

Mirja leker ensam sälunge som är övergiven av sin föräldrar

kvälls tankar

Jag borde vid det här laget redan ha packat min väska.
För det är ju inte direkt så att jag inte har haft någon tid till det...
Tvärt om, jag har haft all tid i världen.
Men icke...
De är en dålig vana jag har, alltid göra allt så sent de bara går.
Bara dra ut på det, in i det sista.
Lathet kallas det har jag hört.
Och ja, oftast till kanske 95% så slutar det alltid i kaos.
Ändå tycks jag inte lära mig.
Maybe it's just the way I am ?

Zzz...

Trots otroligt lite sömn igår och otroligt mycket trötthet idag så drar jag mig ändå på nåt konstigt sätt ifrån att lägga mig för att sova.

Ligga i sängen och slö surfa är tydligen mer underhållande än man tror.

Drar mig ifrån att stänga av musiken och blåsa ut doftljuset som brinner så fint på nattduksbordet. Kommer bli mörkt men framför allt tyst...

I tystnad ekar alla tankarna som snurrar runt.

Kanske jag drömmer en lika 10-poängs dröm som Robin gjorde här inatt när han ockuperade min säng. Borde vara min tur nu.

Borde ge det en chans.

God natt!

För att göra en kort historia lite längre...

När jag fortfarande bodde i Oslo fick jag ett sms av morsan där de stod att hon hade tråkiga nyheter, nåt fruktansvärt hade hänt. Fatta alla tankar jag hann få om vad detta frukstansvärda kunde vara, självklart inbillar man sig bara de värsta. Till slut fick jag ringt henne och frågat var de var som hade hänt.... datorn hade kraschat och inget gick att rädda. Första reaktionen var "va det bara det, phuuh, här går man ju och tror att nån har dött". Det tråkiga med det hela var dock att de ca 700 bilderna jag hade knäppt i Thailand nu var borta... forever n ever! Ingen världstragedi direkt men ändå... Tackade iofs mig själv för den facebook nörden jag faktiskt är att jag hade lagt upp en hel del bilder där.

När man nu ca 2,5 månad senare glömt bort allt som har med Thailands bilder att göra hade jag ett intressant samtal med min farmor om datorer. (Samma farmor som då och då sitter och chattar med mig på msn och vars lycka av datorer och internet kommer av att hon bland annat kan hitta tusentals stickmönster som hon på ett klick bara kan printa ut och sedan ha i sin hand!) Bara en kort bit in i samtalet börjar hon; "den mappen vi har på datorn med alla bilderna från Thailand som du la över nån gång...går det att byta namn på den..." Stopp där lite...hallå, sa du Thailands bilder?? Precis då kommer jag på hur jag så fint hade tagit med min kamera någon gång och lagt in bilderna i deras dator så jag kunde visa dom äventyret på andra sidan jorden! Av alla saker så hade just den lilla blåst bort helt från mitt huvud. Undra när vi hade fått reda på detta om farmor nu inte hade velat byta namn på mappen. Nu har väl jag haft min tur för några månader framöver;D

SKÅL!

En helt vanlig söndag...

Då var de dags...

Efter en super trevlig afton igår kväll med massa god mat och massa god dricka, då vi firade att Lilla My nu faktiskt inte är så liten utan hela 21 år(!), så var det idag dags att ladda batterierna lite. En lång...nästan lite för lång sovmorgon togs och detta resulterade i en utvilad och pigg Sandra men massa energi, whooho! För att på nåt sätt göra slut på denna energin som allt för sällan finns hos mig tog jag mig hem till mina kära farföräldrar för en kopp kaffe och massa tjöt. (Skönt att ha er hemma igen). Efter några timmar gjorda där blev det sedan en tur till min storebror Janne och hans familj och äntligen fick jag se lilla Otto i sin Supermannen dräkt han fått i julklapp...vilken kille alltså! Måste fixa kort på det..

Jag måste bara skriva hur tacksam jag är för mina vänner...vad skulle jag göra utan er alla, ni är helt fantastiskt underbara! De är helt galet skönt att vara tillbaka i Götet!

"Trams coming in, there's wind from the sea

But I don't feel cold, it's not shivering me

And I thought I didn't like this city but I've changed

Gothenburg I came back to you

Now you be nice to me, then I'll be nice to you

Gothenburg I thank you

You gave me someone to love, and I really owe you..."